Starten
1937 fick Alfons sitt första körkort för personbil och året därpå fick han lastbilskörkort. Busskörkort tog han år 1940 och fick anställning hos trafikidkaren Runar Roberts i Östra Saltvik. Efter 2 år tyckte Alfons att det var dags att starta det egna företaget. Tjänstvillighet och ett tillmötesgående sätt hade redan blivit hans kännemärke. Egentligen var det befolkningen i Västra Saltvik som uppmanade honom att börja köra egen linjetrafik.
De yttre förutsättningarna för att starta eget var vid den tiden de sämsta tänkbara. Det fanns då redan två etablerade trafikföretagare inom kommunen och det rådde krigs- och kristider. Men Alfons hade stort stöd från ortsborna och inte minst från sin fru Hjördis och han satte igång med sin verksamhet med stor entusiasm. Premiärturen blev en tur-och returresa Saltvik-Mariehamn.
Redan från starten gick företaget över förväntan bra. Behovet av person- och godsfrakt var under krigstiden stort, p.g.a. att de flesta privatbilarna stod uppkallade eller uttagna för försvarets bruk. Alfons var populär bland passagerarna och det hände t.o.m. att passagerare som stod och väntade på bussen, sprang till skogs och gömde sig när konkurrenternas bussar kom, för att få åka med Alfons.
Svidande bakslag
År 1943 drabbades den unga familjen av ett svårt bakslag då den ladugård som var inredd till garage för bussen fattade eld. Branden blev häftig och bussen totalförstördes. Ingen försäkring fanns som hade kunnat täcka förlusten.
Trots att situationen såg tröstlös ut ville varken Alfons eller hans fru Hjördis ge upp och en spontan insamling bland ortsborna hjälpte till för att en anskaffning av ett nytt fordon kunde genomföras.
Stor framgång
Med friskt mod och stark framtidstro satte Alfons igång verksamheten på nytt. Ett samarbete inleddes med Rafael Virtanen och ytterligare en buss inköptes. Nu anställdes också busschaufförer och de första i den rad av busschaufförer som kört för Sundqvists Buss var Alfons svärfar Frans Sjöström och Folke Rodin.